Foder

Här kan du läsa om hästens foder


Vatten

Vatten är det absolut viktigaste fodermedlet för hästen. 

Utan tillgång till rent dricksvatten kan hästen snabbt drabbas av uttorkning, nedsatt foderintag, kolik och andra allvarliga hälsoproblem. Hästar ska alltid ha fri tillgång till friskt och rent vatten, oavsett om de hålls på stall, bete eller i arbete. Vattenbehovet påverkas av faktorer som temperatur, foderstat, arbete, laktation och hästens storlek.


Grovfoder

Grovfoder utgör grunden i hästens utfodring och ska alltid vara basen i foderstaten. 

Till grovfoder räknas gräs, hö, hösilage och halm. Hästens matsmältningssystem är anpassat för ett kontinuerligt intag av fiberrikt foder, och tillräckliga mängder grovfoder är avgörande för god tarmhälsa, välbefinnande och beteendemässigt välmående.

Bete

Färskt gräs är hästens naturliga foder och kan under betessäsongen täcka hela eller delar av hästens näringsbehov. Gräsets näringsinnehåll är ofta högre tidigt på säsongen och kan minska senare under sommaren, men varierar beroende på väder, grässort, växtstadium och betestryck.

Om hästen tappar hull under betesperioden bör man i god tid börja stödutfodra med annat grovfoder, till exempel hö eller hösilage. Många hästar får även en period av vila under betet, då endast underhållsbehovet behöver täckas. Om hästen däremot tränas eller arbetas under betessäsongen kan extra utfodring behövas. Fri tillgång till vatten och saltsten är alltid nödvändigt vid bete.

Hö är torkat gräs och näringsvärdet varierar kraftigt beroende på grässammansättning, klöverinslag, gödsling, väderförhållanden, skördetidpunkt och lagring. Hö ska hålla hög hygienisk kvalitet, vara dammfritt, ha en frisk grön färg och dofta friskt.

För att kunna anpassa utfodringen efter hästens behov rekommenderas att man gör en foderanalys av sitt hö.

Exempel på riktvärden för svenskt hö (per kg foder):

  • Energi: ca 6–9 MJ

  • Smältbart råprotein: varierande, ofta 30–70 g

  • Kalcium: ca 2–4 g

  • Fosfor: ca 1–3 g

  • Magnesium: ca 1–2 g

  • Kalium: varierande, bör uppmärksammas särskilt hos hästar med ämnesomsättningsproblem

Hösilage

Hösilage är inplastat grovfoder med högre vattenhalt än hö och ofta hög smaklighet. Det är i regel dammfritt och därför ett bra alternativ för hästar med känsliga luftvägar. När balen öppnats är hållbarheten begränsad och beror på torrsubstans, temperatur och hygien, ofta mellan några dygn upp till cirka en vecka.

Under ensileringsprocessen kan vissa vitaminer, bland annat A- och E-vitamin, minska. Detta kan behöva kompenseras genom tillskott i foderstaten.

Halm

Halm används både som strömedel och som fodermedel. Som foder bidrar halm främst med struktur och tuggtid, men är näringsfattigt och kan inte ersätta grovfoder. Halm kan ge sysselsättning och öka mättnadskänslan hos hästar som behöver begränsat energiintag.

Halm av dålig hygienisk kvalitet kan orsaka hälsoproblem, bland annat påverka luftvägarna, och ska därför alltid kontrolleras noggrant före användning.


Enkla kraftfoder / spannmål

Kraftfoder används som komplement till grovfoder när grovfodret inte räcker för att täcka hästens energi- eller näringsbehov.

Havre

Havre är ett vanligt spannmål i hästutfodring och innehåller måttliga mängder protein, relativt hög fetthalt och lägre stärkelsehalt än många andra spannmål. Havre är lättsmält men bör utfodras med försiktighet i större mängder. Krossad havre bör ges nykrossad eftersom fettinnehållet snabbt oxiderar vid kontakt med syre. Hygienisk kvalitet är mycket viktig då havre är känslig för mögelangrepp.

Korn

Korn har lägre protein- och fetthalt än havre men ett högt energiinnehåll. Korn bör krossas eller bearbetas för att hästen ska kunna tillgodogöra sig näringen. Det används ofta till hästar som har svårt att hålla hull, men ska utfodras med försiktighet.

Vete

Vete är mycket energirikare men har låg fiberhalt och innehåller gluten, vilket kan göra fodret klibbigt i kontakt med saliv. Vete används därför sällan i större mängder och kräver försiktig utfodring.

Vetekli och vetegroddar

Vetekli är skalet runt vetekärnan och har dietiska egenskaper, men bör användas med försiktighet då det kan påverka mineralbalansen. Vetegroddar är energirika, proteinrika och innehåller höga halter av E-vitamin.

Majs

Majs är mycket energirikt men har låg fiber- och fetthalt. Proteinet i majs är till stor del svårsmält för hästar. Majs behöver vara bearbetad för att hästen ska kunna tillgodogöra sig energin och bör alltid kombineras med riklig grovfodergiva.

Linfrö

Linfrö har goda dietiska egenskaper. Skalet bildar tillsammans med vatten ett slem som kan skydda tarmens slemhinna och underlätta tarmpassagen. Linfrö är rikt på essentiella fettsyror och B-vitaminer men måste värmebehandlas innan utfodring.

Olja

Vegetabiliska oljor kan användas som en skonsam och effektiv energikälla för hästar. Sojaolja, majsolja och rapsolja används vanligtvis, men oljetillskott ska introduceras gradvis och anpassas efter hästens individuella behov.

Sammansatta foder

Sammansatta foder finns som pellets eller foderblandningar och innehåller flera råvaror i kombination. Kvalitet och innehåll varierar stort mellan olika produkter. Det är därför viktigt att alltid läsa innehålls- och näringsdeklaration och välja foder utifrån hästens behov och grovfodrets analys.


Sockerfodermedel

Komplement till grovfoder för att ge energitillskott. 

Betfor

Ett sockerfodermedel baserat på betsnitsel. Det ger tillskott av fibrer. Det innehåller också melass. Betfor ska blötläggas så fibrerna blir mjuka innan utfordring annars finns risk för foderstrupsförstoppning. 

Melass

Är en biprodukt från sockerframställningen och ingår i bl.a. betfor. Innehåller hög halt lättsmält energi och hög halt kalium. Större mängder kan ha laxerande verkan. 



Datum: 2026-01-13

Reviderad: 2026-01-17

Författare: Kim Carlsson, djurvårdare utökad nivå, Hällefors


© 2026 - Hästhandboken | Alla rättigheter reserverade
Skapad med Webnode Cookies
Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång